Kräftfisket äger rum i insjöar i augusti innan kräftans lektid, och har varit en svensk lantlig tradition (följt av kräftskiva). I de delar av landet där den nordamerikanska signalkräftan satts ut har flodkräftan utrotats på grund av att signalkräftan kan vara bärare av kräftpest. Även smittade redskap och båtar har bidragit till kräftpestens spridning.
Kräftor är nattaktiva och fångsten sker därför nattetid – förr fiskade man oftast under fullmånens ljus.[källa behövs]
De vanligaste fångstredskapet är mjärde som agnas med fisk, ofta mört – förr kunde till exempel ekorre och katt användas). Mjärden sänks ned i vattnet nattetid från en roddbåt, och vittjas ett par timmar senare. Andra redskap som kan användas är agnade sänkhåvar. Det går att driva in kräftor i fällor med ficklampa, men detta anses oetiskt av många kräftfiskare.
Kräftfiskepremiär [redigera]
Innan år 1994 var det reglerat i Fiskeriförodningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Innan 1982 gällde fiskeförbudet istället fram till 7 augusti kl. 17:00, och det finns de som fortfarande anser 8 augusti vara det riktiga kräftpremiärsdatumet.[2] I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige, men det förekommer lokala bestämmelser som till exempel i Vänern.
Hantering och kokning [redigera]
Kräftorna har kraftiga klor och kan slita sig loss genom att vifta på stjärten. Därför är det viktigt att lära sig det rätta greppet på en levande kräfta – man fattar ryggskölden mellan tummen och pekfingret. Infångade kräftor transporteras bäst i hinkar. Efter fångsten ska kräftorna hållas vid liv och hälsa fram till kokningen. Det görs lämpligast i en sump med god vattenomsättning och skydd från solljus. De bör svältas i minst ett dygn så att tarmen töms. Kräftorna avlivas genom att man släpper dem i kokvattnet med huvudet före. För att bespara dem eventuella plågor bör vattnet hållas aggressivt kokande ända tills alla kräftor ligger i vattnet. Av samma anledning bör man inte tillsätta för många kräftor till kokningen på en gång, eftersom vattentemperaturen då hastigt sjunker.
Kräftor är nattaktiva och fångsten sker därför nattetid – förr fiskade man oftast under fullmånens ljus.[källa behövs]
De vanligaste fångstredskapet är mjärde som agnas med fisk, ofta mört – förr kunde till exempel ekorre och katt användas). Mjärden sänks ned i vattnet nattetid från en roddbåt, och vittjas ett par timmar senare. Andra redskap som kan användas är agnade sänkhåvar. Det går att driva in kräftor i fällor med ficklampa, men detta anses oetiskt av många kräftfiskare.
Kräftfiskepremiär [redigera]
Innan år 1994 var det reglerat i Fiskeriförodningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Innan 1982 gällde fiskeförbudet istället fram till 7 augusti kl. 17:00, och det finns de som fortfarande anser 8 augusti vara det riktiga kräftpremiärsdatumet.[2] I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige, men det förekommer lokala bestämmelser som till exempel i Vänern.
Hantering och kokning [redigera]
Kräftorna har kraftiga klor och kan slita sig loss genom att vifta på stjärten. Därför är det viktigt att lära sig det rätta greppet på en levande kräfta – man fattar ryggskölden mellan tummen och pekfingret. Infångade kräftor transporteras bäst i hinkar. Efter fångsten ska kräftorna hållas vid liv och hälsa fram till kokningen. Det görs lämpligast i en sump med god vattenomsättning och skydd från solljus. De bör svältas i minst ett dygn så att tarmen töms. Kräftorna avlivas genom att man släpper dem i kokvattnet med huvudet före. För att bespara dem eventuella plågor bör vattnet hållas aggressivt kokande ända tills alla kräftor ligger i vattnet. Av samma anledning bör man inte tillsätta för många kräftor till kokningen på en gång, eftersom vattentemperaturen då hastigt sjunker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar